Hästskötarliv

Innan jag sätter mig och skriver om hästar hit och hästar dit, så är jag lite nyfiken.. hur mycket häst har er sommar inneburit? För mig har det varit lite skralt med hästar, mest för att jag varit hemma och haft hand om sonen medan sambon jobbat hela dagarna, sen åkte vi till södra delarna av landet och sen har vi visserligen hälsar på lite hästar, Hera, Grace, Taurus och Vally samt Lyster och Tärna för att vara exakt. Sonen har ridit på ett par av dem, medan jag själv fått avstå pga foglossning. För jo, jag ska ha barn snart igen, så just nu vaggar jag som en anka fram och tillbaka, och är ärligt talat rätt så glad att slippa sitta och rida flera hästar om dagen och mocka en massa och leda runt hästar mellan stall och hagar.. Jag säger bara oj, så skönt att inte vara tvungen att göra sånt!!
Fast jag red och höll igång varje dag till slutet av åttonde månaden när jag fick min son, lite tidigare än beräknat.
Då gick det bra, men det verkar vara värre nu. Vi får se. Kanske att jag får rida lite hos "svärmor" när vi hälsar på, hon rider för fullt varenda dag! Lite kul att äntligen ha "familj" som gillar hästar som jag själv, min egen familj har aldrig varit så mycket för dem, tyvärr, bortsett från mig själv alltså!

Såå.. berätta lite kort om er hästsommar... snälla?

Hej igen, nu har jag varit på semester med familjen, och även hunnit släppa nyheten att familjen ska bli lite större i månadsskiftet oktober/november.
På semestern så har vi hunnit med hästar och många andra djur, sonen har nog sett flest, eftersom han varit på Universeum och Kolmården och även varit med mig när jag hälsat på gamla hästvänner, Hera, Taurus, Lyster, Tärna, Grace och den nya lilla sötnosen Vally.
Sonen fick rida, medan jag som har något så irriterande som foglossning (bäckenet luckras upp inför förlossning så man kan i princip inte gå, aj!) fick nöja mig med lite markträning av Hera och Taurus samt att leda sonen på Grace och Lyster. (Barbacka vill jag inte att han rider själv).
Men det är skönt att ha träffat lite hästar igen, rena terapin om jag får ha en åsikt!!
Just ikväll är jag vääääldigt trött, men imorgon ska sonen vara på dagis fem timmar så jag hinner skriva lite då istället.
Jag hoppas att alla haft en bra sommar när jag inte varit här. Det har jag!

Jag åker iväg en vecka ungefär, så det blir inget bloggat, för tar vi med datorn så blir det bara en massa hängande där istället för att upptäcka världen och umgås med släkten. Alltså, ses om någon vecka. Ha det bra alla!

När det är strålande sol och lagom varmt, omkring 20 grader, då kan jag verkligen bli akut ridsugen. Men när det regnar och blåser småspik och är halt eller geggigt, då kan jag garantera att jag inte är avundsjuk på alla de som jobbar med hästar! Jag vet vad det innebär av stelfrusna fingrar, geggiga och blöta täcken och hästar, broddande och isgator mellan stall och hage, samt påtvingade skritturer på grund av dåligt underlag.
ÄNDÅ, trots att det är så mycket jobb och små jobbiga faktorer, så har jag jobbat med hästar i många år utan att tänka på att lägga ner förrän jag fick barn.. Hur kommer det sig?
Vad är det som drar så otroligt med just hästar, att man är beredd att trotsa väder och vind dag efter dag och masa sig iväg till stallet supertidigt fastän sängen är varm och skön?
Vad tror ni, läsarna?

Skriv gärna en åsikt i frågan som en kommentar!!

Vill bara påminna er, har ni sett att det finns ett forum på högerkanten? Klicka på bilden med den vita hästen för att komma dit. Presentera era bloggar eller prata om dagens frågor eller ställ en själv, t ex.
Kom igen nu!!

Jag fick en fråga om man kan leta reda på en häst som man sålt utomlands. Jo, det går, det gör det, men det är inte alltid så lätt eftersom vissa stall byter namn på sina hästar. Om de registreras om i ett annat namn så försvåras ju letandet, men mitt huvudsakliga tips är att man kontaktar personen man sålde hästen till och frågar om man kan få information om var hästen hamnade efter man själv sålde den, det är nog det bästa sättet skulle jag gissa. Större och mer seriösa hästhandlare ser till att ha kvar papper för att eventuella frågor ska kunna besvaras, och många av dem filmar sina hästar också, och man brukar kunna få en kopia på filmen, inte bara om man ska köpa en häst, utan även om man själv förklarar att man inte hade möjlighet att filma den när man ägde den.

Nu kanske någon undrar varför man byter namn på hästar?
Tja, varför vet jag egentligen inte, men många av hästarna som var i Belgien hade ett "stallnamn" och ett officiellt namn som stod i programmen på tävlingar och liknande. Ett exempel var Lenaro, som för oss som jobbade i stallet kallades för Casper. Men vissa hästar hade sina vanliga namn kvar även när man pratade om dem i stallet, t ex Halanta. Hon var Halanta även när man läste på listan vilka som skulle in i skrittmaskinen eller ut i hagen, likväl som hon hette Halanta på tävlingsbanorna.
Det är ju rätt vanligt att man ändrar "tilltalsnamnet" på hästen, min gamla instruktör köpte en häst några veckor innan sin död, och den hästen hette A´la Suede, och det kan man ju inte gapa på hästen i hagen, så allmänt sett kallades hon Svea.
Generellt sett så är det nog så att ju längre namn, desto större chans att man skaffar ett smeknamn till hästen. Av praktiska skäl.

Tänk om man kunde säga så när man blev sjuk och jobbade med hästar? Kommer på måndag, tack och hej.
Nu jobbar jag inte längre med hästar, så nu KAN jag säga det, men det är inte så poppis när man har hästar som yrke.
Nåja. Jag är inte helt hundra, och återkommer troligen på måndag. Trevlig helg alla!

Jag har fått en fråga till mailadressen ([email protected]) där man undrar hur en vanlig dag i en hästskötares liv kan se ut. Först vill jag påpeka att det är VÄLDIGT olika beroende på vad för typ av stall man jobbar i, vissa har massor av hästar att sköta medan andra har några få, sen beror det också på vilken arbetsgivare man har.. Men här kommer några exempel på vanliga dagar i stall jag varit i.

Hopp- och försäljningsstall Sverige med ca 16 hästar.
07.00 Morgonfodring. Därefter frukost för mig.
08.00 Utsläpp av de hästar som inte ska ridas på förmiddagen och morgonmockning.
10.00 Rykt och koll av de första två hästar som ska ridas av ägaren och mig. Vad för träning det är beror på ett tidigare fastställt träningsschema som finns på en whiteboardtavla i stallet och i varje hästs egen pärm.
12.00 Dagens första hästar är ridna och skötta och har fått gå ut i hagen igen. Lunch-hö fodras i hagarna, därefter lunch för mig.
13.30 Nästa häst görs i ordning för ridning. Ridpassen är alltid 1 timme per häst, om träningen inte är att longera hästen, då gäller ca 20-30 minuter per häst. All longering sker i inhägnat område/ridhus av säkerhetsskäl.Man är heller inte ensam när man rider om något skulle hända.
15 00 Fodra middag åt hästarna samt gör i ordning ev tvätt som ska fixas, täcken, vojlockar, benlindor osv. Smörja lite utrustning.
16 00 Hästarna kommer in från hagen och äter tidig middag. Besikta hagarna vid insläpp så inget skadats. Visitera alla hästar och borsta av dem som inte blivit ridna, ta av benskydd och täcken.
17 30 Unghästutbildning och privatlektioner i ridhus och på ridbana fram till 20 30 ca. Visning av saluhästar vissa dagar.
Hovslagare och massageterapeut samt andra hästmänniskor kommer som regel mitt på dagen.
21 00 Kvällsfodring, sopning och stängning av stallet vanliga dagar.


Ridskolestall Sverige med 37 hästar varav 15 privathästar:
06.30 Morgonfodring och täckesbyte (vid dåligt väder eller om hästägare bett om hjälp).
07.30-11.00 Utsläpp i hagar, mockning och ströande. Krattande av spångångar samt sopning
10 00 Handikapplektion, tre hästar ska vara kvar inne och vara sadlade och tränsade kl 10 00.
11.00 Stallet klart. Krossa havre så det finns klart till nästa fodring samt fylla på hövagnen.
11.30 Sopa läktare i båda ridhusen, städa toaletter och cafeteria.
12.30 -13 00 Snabblunch medan planering av kvällens lektioner pågår.
13.00-15.00 Rida tillridningshästar eller utbilda unghästar som ska vara med på lektioner framöver.
15.00 Dela ut hästar inför kvällens lektioner och ta in hästar från hagarna. Täckesbyte på vissa. Visitation av ridskolehästar inför lektionerna.
16.00 Dagens första lektion börjar.
17.00 Dagens andra lektion börjar.
18.00 Paus-kolla så att stallvärdar infunnit sig och börjar mocka omkring 18-18.30 Annars ta en snabbmockning själv.
19.00 Dagens tredje lektion,
20.00-21.00 Dagens sista lektion. Försök få hjälp att kvällsfodra och mockat hos de hästar som inte gått lektion för att underlätta morgonmockningen en aning.
22.00 Fyll på hökärran och krossa havre samt fyll på krafft i skottkärra som förberedelse för morgonfodring. Kolla alla boxar, inga grimmor på och stängda dörrar, sätt upp kedjor och stäng transportörens lucka samt lås överallt, kolla så alla spilthästar sitter fast, sopa stallgångarna och släck.
23.00 Godnatt.

Travstall 20 hästar Sverige
07.00 Morgonfodring och utsläpp av de som ej ska köras förmiddag
08 00 Mockning och strö, sopning.
09.30 ca Ridträning av vissa travare, körträning av andra, allt enligt schema. Pågår till 13.00
13.00 Lunchfodring och lunch för mig!
14.30 insläpp av hästar, skötsel av de som ej jobbat, visitation av övriga.
15 00 Packa o lasta inför ev tävling
16 00 Smörjning, unghästträning som t ex inkörning, verkning och sociala aktiviteter som promenad och borstning.
18 00 kvällsfodring kraftfoder
20 00 kvällsfodring hö, förberedelser inför morgonfodring och ev hemkomst under natten med täcken på plats och liknande.
Stallet stängs, men hästar på tävling kommer hem mellan 00-02 00 ca.

Hoppas detta gav en insikt i hur det kan gå till!

Eftersom det är söndag idag så har jag inte brytt mig om att uppdatera bloggen idag. Någon dag ska vara vilodag, oavsett vad man gör, och jag väljer att ta ledigt en lördag eller söndag per vecka, men jag är tillbaka imorgon igen.
Skriv gärna vad du vill läsa om då, i kommentarerna här nedanför!!

Det finns ju tider på året då det kan vara svårt att kunna få rida, sommaren kan vara lite smått besvärlig om man inte ska på ridläger eller jobbar med hästar, eftersom många privathästar är på sommarbete, och samma gäller för ridskolehästarna.

Får man då abstinens, så kan man alltid spela hästspel. Jag har insett att väldigt många av de hästspel som finns på marknaden är för mindre barn, men det finns faktiskt några som är lite svårare, och som riktar sig till något äldre publik.

Det allra bästa som jag har spelat är till WII och heter My Horse And Me. Det finns en tvåa också, men den är mycket barnsligare än ettan, av någon anledning. Det tog mig en dag att spela ut hela det spelet, tyvärr, medan jag ännu inte spelat ut ettan, kanske till viss del för att min käre som kommit in i bilden och raderat min profil ungefär tio gånger när jag varit på sista klassen, men ändå. Det är mycket mer utmaning!

Just WII ger en väldigt bekant spelkänsla för en ryttare, eftersom man styr med en kontroll i varje hand, och ska man åt höger, så vickar man kontrollen åt höger, ska man stanna så tar man ett "tygeltag" uppåt/bakåt. Bra närvarokänsla alltså.

Banorna kan vara en aning knepiga, och det är inte så bra beskrivet hur man styr sin figur i manualen, men får man träna lite så går det bra. Det sitter i ryggraden sen när man spelat en stund.

I spelet finns också rätt roliga minispel, som att jaga bort höns från majs och samla in majsen, eller att ha en "pengahoppning", där man hoppar över hinder och får pengar för varje hinder, som försvinner om man river. När man samlat ihop rätt summa ska man lämna det på ett ställe, och går vidare till nästa nivå. Det finns fler minispel, men de två jag nämnt är mina favoriter!

Här är en video från spelet förresten: (Ataris egen reklamvideo)

Om man ska gå på vad som önskas i annonser där man söker hjälp i stall, så ska den idealiska hästskötaren ha MÅNGA egenskaper. Här är en lista på de vanligaste kraven:

• Över 18 år
• Rökfri
• Har körkort
• Flexibel
• Pålitlig
• Ambitiös
• Kan rida bra
• Van att hantera både unghästar, hingstar och tävlingshästar samt gamla lugna hästar
• Morgonpigg
• Har ingen egen häst att ta med
• Tålig, alltså tål att jobba långa pass under jobbiga förhållanden, t ex regn och snö osv
• Målmedveten

Sen finns då listan som är outtalad, den som alla vill att hästskötaren ska ha många egenskaper ifrån, men som ingen någonsin skulle skriva i en annons, det ska liksom bara falla sig naturligt för den som får jobbet att vara mycket av detta:

• Duktig på att ta initiativ utan tillsägelse. Alla vet att vissa saker måste göras. Laga staket, rensa ogräs runt ridhuset, skrubba boxväggar och galler, smörja varenda pinal. Ingen vill göra det. Börjar man (och ännu hellre, slutför man något) ta tag i sådant så blir man mäkta populär, så länge det inte inkräktar på skötarens ordinarie jobb. Risken är att man får fortsätta göra allt "skitjobb", men man får pluspoäng!
• Håller tyst. När ryttaren/hästägaren skäller ut skötaren för att ridningen går dåligt svarar man inte emot utan låter det rinna av som vatten på en gås, istället för att skälla tillbaka eller svara emot alternativt ifrågasätta ägaren/ryttaren.
• Uthållig. Att gå upp sex på morgonen och sköta om20-30 hästar och sedan rida fem-åtta av dem, för att sedan hålla fyra ridlektioner på kvällen och slutligen göra kvällssysslorna i stallet, allt utan rast och med bara några mackor i magen, kan vara ett bra exempel på en riktigt uthållig människa. Sen att det inte är vare sig hälsosamt eller bra är en annan historia.
• Självgående. Bara för att en arbetsuppgift är klar betyder det inte att det inte finns mer att göra. En självgående person tar tag i nästa sak, oavsett om det är att rulla upp benlindor eller borsta täcken inför tvätt eller stängsla en ny hage. Vem behöver vänta på instruktioner?
• Låga krav. Bara för att det stod "mycket ridning" i annonsen betyder inte det att det kan bli så, av olika skäl. En person med låga krav struntar i att ridningen är obefintlig, trots löften. Om hästarna är sjuka på något vis är det acceptabelt, men många gånger handlar det om att personen som ska vara instruktör omprioriterat, fast det kommer ju andra gånger, det är inte så noga att få det man blivit lovad..
• Positiv. Detta kan stå med i annonsen, men det menas inte som det låter. En positiv person är en som ser möjligheter där andra ser svårigheter. En positiv person är en sån som startar dagen med ett leende trots att hela stallet svämmats över under natten. Istället för att sucka djupt och släppa ut och fodra hästarna för att sedan ta itu med stallet under funderingar på HUR man ska få det torrt och okej innan ridskolebarnen kommer, så tänker en positiv person istället "YES, nu är det läge att träna armarna, utan att betala på gymmet! Nu är det bara 29 boxar kvar att tömma och fylla med torrt spån innan ridskolan börjar, istället för 30!"
• Antar utmaningar. En person som antar utmaningar är den där som gärna sätter sig på stallets avkastarkung med ett leende.Eller bestämmer sig för att lasta av 3 ton hö själv eftersom alla andra är strängt upptagna med annat. Eller  liknande. Envis och ambitiös, blandat med lite galna drag är nog en bra beskrivning av den här personen.

Som att det inte skulle vara svårt nog att kvala in på den första listan, så väntas man också vara med på den andra.. Förr eller senare inser man det!

Nu har jag tagit i rätt mycket på andra listan, men det finns ganska gott om folk som UPPSKATTAR om man har sådana egenskaper med, på fullt allvar :o)
Hur många av egenskaperna har DU?

Järvsöfaks är sannerligen ingen vanlig häst. Nu ska han starta på Årjängstravet ikväll, och förhoppningen är att han vinner, så klart! Sen är han bara tre lopp ifrån att få seger nummer 200 och man vill starta honom i Kallblods-SM och se om han kan vinna ett tionde SM-guld.
Jag skulle inte bli förvånad om han klarar det, den fantastiske lille Faksen!! Han är min favorit när det gäller kallblodstravare, precis som Troll Jahn var innan honom!
Läs mer om Järvsöfaks rekordjakt här!

En person som varit min förebild i mycket när det gäller hästar är Staffan Strandberg. Hans mamma, Christina, var en av initiativtagarna till handikappridning i Sverige. Han själv har varit ordförande i SRR, Svenska Ridlägerarrangörers Riksförbund. Han har tävlat internationellt i distansritt, och är A-tränare i distans och är även utbildad hovslagare och har ridit både hoppning och dressyr och är tränare även i det.
Hans fru Åsa är också hon tränare, fast i hoppning.

Staffan har förutom att leda ridlägergården Nybyggets verksamhet år efter år, även varit ridskolechef i Vingåker, det var där jag först träffade honom. När han lämnade tjänsten så försvann de flesta av hästarna med honom, men man hyrde in hästar ifrån bland annat Finntorps Gård. Staffans hästar lämnades ut på foder under vinterhalvåret och kom tillbaka för att jobba på ridlägren.

Han har även fött upp ett stort antal hästar, både ponnyer och stora hästar, och flera av dem har arit korsningar mellan t ex araber och något annat. En av dem var Selene, en "olyckshändelse" med halvblodsstoet Swedish Girl som mamma, och nordsvensken Fjalar som pappa.
Selenes mamma var utlånad på foder, och en då tvåårig hingst hoppade sig igenom hagarna för att komma till Flicka, som mammman kallades. Resultatet Selene fick sedan bo och utbildas hos Staffan, och gick med på ridläger ett par år innan de som hade hennes pappa fick henne på grund av att hon tyckte livet som ridskolehäst var trist. Staffan ser hellre till hästens bästa än att han tjänar pengar, även om man naturligtvis behöver pengar för att få en hästverksamhet att gå ihop.

Tyvärr hade inte ägaren till Selene och hennes pappa riktigt tiden att rida henne, så i slutänden fick jag henne på foder. Jag hade träffat henne hos Staffan förut, och visste att hon var rätt välutbildad, och perfekt byggd för hoppning, så jag hade Selene på foder ett tag innan en annan tjej fick ta över henne pga att jag fick ett alldeles för krävande jobb i en djuraffär! Jag hann inte med henne helt enkelt.


Tyvärr lever inte Selene längre, hon skadade sig så kraftigt att hon fick avlivas, men hon var helt klart en trevlig häst, jag hade själv lite fördomar mot att korsningar kunde vara bra hästar, åtminstone när det gällde nordsvensk inblandning. Men Staffan lärde mig en sak: Ha ALDRIG förutfattade meningar om en häst. Den fulaste lilla häst du sett kan vara den BÄSTA hästen för sin uppgift!  När det gällde Selene så var inte ridskolelivet hennes grej, men hon var desto bättre som hopphäst och westernhäst. Såvida hästen inte är direkt felbyggd, så finns det ett användningsområde för den, oavsett stam!

Jag har lärt mig massor av annat av Staffan också, jag har varit där på flera praktiker och fått vara med honom bland annat som groom (skötare) på SM i Distansritt när han deltog med Maradon (som senare såldes för sjusiffrigt belopp till någon shejk) 1997 och knep silvret i lag, trots att en häst i deras lag uteslöts ur tävlingen på grund av blåsljud på hjärtat.

Titta gärna in på Nybyggets sida på nätet, så kan du läsa mer om Staffan och Åsa och om Nybygget!
Det är ett ställe jag verkligen rekommenderar!

För alla er som undrar, så ligger forumet länkat i bilden på den vita hästen till höger. Adressen till forumet är Http://hastskotarliv.forum24.se om ni inte ser hästen på högersidan (ovanför email och bloglovin' knapparna)

Hoppas fler vill gå med, lägg gärna in era bloggar där t ex!

Jo jag vet, grammatiken var inte den bästa i överskriften. Men det är ju bara EN fråga..*ler*
Nåja, Mamanda skriver såhär:

Jag har själv funderat på om jag ska våga åka till något annat land under en bestämd tid och ägna mig åt hästar, men min egen feghet och rädsla för ett annat liv har fått mig att ännu inte gjort det. Hur var det att komma till ett annat land sådär när man inte kände någon?

Mitt svar:
Jo självklart var det lite nervöst, bara att landa i Bryssel och sen inte ha en ANING om vem eller vilka som hämtar upp en är ju lite av en osäkerhetsfaktor. Men det gick bra, och jag är helt övertygad om att om någon betalar en flygbiljett åt dig, så lär de se till att du kommer på plats med :o)

Att komma till ett nytt land var både spännande och kul, just Belgien är ju inte så "engelsktalande" utan där pratar de Flamländska, som är någon slags korsning mellan tyska och franska, men det stall jag jobbade i drevs av människor från Nya Zeeland, och personalen var från norge, österrike, australien och england samt USA, så det var engelska som gällde från morgon till kväll. Eftersom jag alltid haft oerhört lätt för engelska så var det faktiskt så jag fick visa mitt pass för vissa inte trodde på att jag var svensk, haha.

Alla var trevliga, även om det såklart fanns en som var lite drygare än de andra, och ibland blev det lite missar i kommunikationen eftersom allting skulle gå så fort, och man var så van vid att alla visste saker. Det fanns en häst som hette Fancy som var livrädd för täcken, som skulle ut i hagen en regnig dag. Jag fick honom på min lott den här dagen eftersom hans ordinarie skötare var sjuk, och jag skulle lägga på regntäcke efter jag satt på benskydd och kratsat hovarna, och JÖSSES säger jag bara, det  var TUR att jag bundit upp honom!! Han stegrade som en tok, och vi fick ta till bremsen för att få på täcket. Det var själva påläggningen han var rädd för, han hade tydligen fastnat någon gång för länge sedan, med lite bomull i öronen så gick det bra att ha täcket på sig sen..
Men just såna saker, de kunde jag uppleva som lite irriterande att man inte tog sig tid att berätta, fast samtidigt visste jag ju allt sånt om MINA sköthästar :o)

Över huvud taget tycker jag att det var bättre jobbstämning i Belgien än på många svenska ställen. Man hjälpte varandra, och det var mer "teamkänsla" än jag varit van vid. Det var också bättre förutsättningar för varje skötare att ta hand om sina hästar, då det var tillräckligt med personal. Om någon var sjuk så var det inte en katastrof, det fanns alltid någon som kunde hoppa in eller så delade vi andra på den personens hästar den tiden någon var sjuk.
Det var också väldigt bra att de hade folk anställda för mockning och ströande, eftersom det är en så stor del av skötarlivet annars, det tar mycket tid ifrån själva hästskötseln. Att alla gick ifrån och stallet låstes mellan 12 och 13 för lunch var en annan fördel, alla gick som regel till restaurangen runt hörnet och åt, en lunch kostade mostvarande en tia ungefär, och var jättestora portioner och god mat!

Det som kan bli en liten fara när man åker iväg är om man ska testa något man inte känner igen, jag såg flera som drack något som hette flügel till maten, och den smakade ungefär som saft, och kostade inget till maten, så jag tog en jag med såklart. Det man inte förstod innan man ställde sig upp, var att det var frågon om röd vodka och red bull! Jag blev småfull kan jag tala om!! *skrattar*
Jag höll mig till cola eller vatten efter den dagen, men på kvällarna gick vi dit ibland och drack lite flügel, eller så åkte vi till ett disco/nattklubbsställe mitt inne i skogen där alla traktens hästskötare alltid hängde på kvällarna. Jättekul, verkligen!

En enda gång hade jag problem i Belgien, och det var när jag skulle köpa nässpray och ingen kunde hänga med till apoteket. Jag fick gissa och gick dit jag hade förstått att det skulle vara, och gick in i flera små affärer på vägen, och frågade efter the pharmacy, men ingen fattade något alls, så jag fick stå och gestikulera hejvilt för att de slutligen skulle få insikt i att det var apoteket jag menade. Det ironiska var att det hette just "apoteek" på flamländska, haha.
Men det gick ju bra i slutänden :o)

På det stora hela så tycker jag att det är en positiv upplevelse att åka utomlands och jobba med hästar, visst är det snabbare tempo och mer disciplin och mer noggrannhet inblandat, men samtidigt så är det en bättre lagkänsla, alla hjälper alla, åtminstone var det så där jag var. Man blev väldigt omhändertagen och det var lätt att komma in i rutinerna. Har man bara en bra kunskap i engelska så klarar man sig säkerligen bra i de flesta lägen!

Detta var MIN syn på hur det var att komma till ett annat land!