Hästrädsla

Jag fick just en kommentar av en person som är hästrädd. Det fick igång tankeverksamheten. Jag känner ju flera som är rädda för hästar, men som gillar dem på avstånd. Många av dem har försökt besegra sin rädsla och tvingat sig upp på en häst ett par gånger, någon höll på ett par terminer innan hon gav sig.
Hur kluven skulle jag inte vara om det härligaste jag visste samtidigt fick mig att få magont och kallsvettas?
Jag lider med alla er som är rädda och ändå gillar hästar. Det är en svår kombination.

Men det går att komma över rädslan, jag vet, för jag känner en tjej som en gång i tiden var JÄTTERÄDD för hästar. Hon grät  för att hon inte vågade sig in hos hästarna, hon tyckte att stallgångarna blev smalare och smalare när hon gick mellan två rader av spiltor, hennes största fasa var att en häst skulle slita sig eller liknande, och skena över henne. Så hon höll sig till att titta på lektioner på säkert avstånd på läktaren, ofta med en klump i halsen så fort någon häst sprallade lite eller sprang lite för fort.

Men så en dag, så träffade hon en ganska missförstådd häst, av en slump. Hon var ute med sin hund, och gick i skogen. Plötsligt så stod en häst mitt på stigen, utan ryttare men med sadel och träns. Först blev hon rädd. Jätterädd. Tänk om hästen skulle ta sikte på henne och hunden?
Men så slogs hon av ett lugn, band hunden i ett träd, och gick sakta mot hästen, som mest bara stirrade på henne. Eftersom hon var rädd, så kröp hon troligen ihop med kroppen omedvetet, och titta hästen rakt i ögonen vågade hon inte, men hon måste ju samtidigt ha lite koll, så hon sneglade under lugg, och gick fram till hästen och tog tygeln. Hästen reagerade inte, så hon tog en stund till att klappa den försiktigt och pratade hela tiden med den, och så ledde hon hästen med sig inåt längs med stigen.

En bra bit in hittade hon en tjej som låg och höll på att kvickna till, hon hade fallit ganska illa, och kunde inte hoppa upp på hästen igen för en bruten fotled. Så hon haltade med när de gemensamt ledde hästen hemåt.
Från den dagen så kom min kompis ut till stallet, som låg väldigt avsides, men ändå rätt nära hennes hem, och eftersom hästägaren var skadad så kunde hon inte rida hästen, och inte så mycket annat heller. Därför hjälptes de plötsligt åt med skötseln av hästen och när det kändes bra så fick min kompis lära sig att longera och sen bli longerad, och på så sätt få balans i sadeln. När ägaren var frisk igen ville hon att min kompis fortsatte komma ut och rida, eftersom hon egentligen inte hade tid för hästen, i stallet fanns två andra , mer lovande hästar, och tiden var bättre spenderad på dem.
Det hela slutade med att min kompis fick rida hästen, och efter ett par år köpte hon den och har den kvar än idag! Han behövde mindre stress, och hon behövde få skynda långsamt!

Jag hoppas att detta kan inspirera någon, det finns ALLTID hopp. Sen är det ju bara sunt att ha respekt för så stora djur som hästar faktiskt är, något annat vore ju enbart korkat!!

Skriv gärna mer om häträdsla i forumet, jag ska skapa en kategori som heter blandat, där kan ni posta om allt som inte redan finns angivna platser för!!

Kommentarer
Postat av: johanna

Hej,

Har en fråga.

Jag är medryttare på ett 10årigt varmblod. kommer från ett travstall men kunde inte bli startad pga rädsla för sulkyn.

Han blir inte alls riden mycket. Det är nästan bara jag som rider och ägaren några gånger i månaden och hennes barn någon gång ibland. Jag är där ca 1-3 ggr i veckan. Senast jag var där var Torsdags, Då han nu står i sommar hagen är det svårt att se honom( mkt skog). Jag ropade o så för att han skulle komma. Vanligtvis brukar kan komma lugnt i skritt o stanna så jag är tvungen att gå fram sista biten, men den här gången, han rusade i trav emot mig, trodde att han inte skulle stanna och han bara utstrålade överlyckighet. När jag sedan kommer in i stallet och kollar i "ridboken" så ser jag att jag var den som red honom senast, och det var nästan 1½ vecka innan. Och nu när det är sommar har inte jag tid heller att komma varje vecka. Och idag när jag smsade ägaren för att fråga om jag kunde komma förbi i morgon så sa hon att det gick bra och att hon inte har haft tid att rida sen sist jag var där ( 1v sen) så att han har lite semester nu. Men då har han haft väääldigt lång semester. Började i dec och sen då har han bara ridits MAX 3 ggr veckan.

Och det som är nämnvärt är att hon har stallet 20meter från hennes hus. Hur kan man inte "ha tid" att inte rida ngr små pass i veckan så han iaf är lite sysselsatt?!



Jag är inte alls direkt kunnig om hästars behov eftersom jag nästan bara varit på ridskola.



Så min fråga är om han inte rids för lite?



Hoppas du har något bra svar :)

2009-07-08 @ 22:17:00
URL: http://joveel.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0